Lillemor utan skor

När folk hör om min ändrade livsstil är den spontana reaktionen alltid, "men vad unnar du dig då?" När jag svarar så är det precis som att jag svarat på ryska.

Alltså. Just nu, kanske inte för evigt och alltid, men just nu..så är själva grejen med "att unna sig" inte nåt som för min del har med godis, fet mat eller alkohol att göra. "Ett glas vin måste du ju kunna unna dig, eller lite godis?" Nää. I min värld nu, så är mitt unnande precis tvärt om. För första gången i hela mitt liv unnar jag min kropp det absolut bästa, gräddan av allt nyttigt och massor av det. Till det tränar jag 3-5 gånger i veckan och jag har aldrig mått bättre. Aldrig någonsin.

Jag tänkte bryta ner en dag för er, för att sen höra vart i det ni vill få in en Snickers eller en pizza.

Varje morgon äter jag en stor portion gröt, med gojibär och färska blåbär. Till det dricker jag kaffe och tar alla mina vitaminer. Är det helg så har jag promenerat en timme innan, och därför dricker jag en extra proteinshake till frukosten. Sen gym.

Kommer till jobbet, tar lite mer kaffe och en frukt. Två timmar innan lunch äter jag kvarg med Funlight och lite nötter. Lunch, oftast har jag med mig och då blir det stekt zuccini, stor sallad, kyckling, lax eller en grillad köttbit till det. Dricks med mineralvatten. Äter jag ute så är det uteslutande sallader. Finns en killer räksallad mitt emot jobbet.

Nästa mellanmål, frukt. Ska jag träna så dricker jag en DietPro en timme innan jag slutar. Går till gymmet, dricker en Celsius och tränar 60-90 minuter. Direkt efter gymmet Whey100. Åker hem, lagar mat. Ofta grönsaksplättar, eftersom jag kan laga dom med ägg och får då i mig extra protein. Till det en stor sallad, och tonfisk, kyckling eller kött. All stekt mat lagas i kokosfett.

Då kommer vi då in på unnandet. Jag brukar i sammanhang med fika eller bio och liknande, köpa nåt som heter RawBite och ta med mig. Det är som en Snickers, men det är dadlar och cashewnötter mixade. Inget annat. Så stört gott. Finns samma med bara olika nötter och kokos också. Noga här med innehållsförteckningar. Vet man vad man kollar efter så undviker man massor av socker. I övrigt köper jag frukt. Massor med olika frukter, ska alltid finnas färskt hemma.

Det här är inte konstigt för mig. Jag vet vad jag måste göra för att få kroppen jag vill ha. Alltså väljer jag bort skräpet. Är inte svårare än så. Ni går till jobbet för att få lön eller hur? Same. Jag är pigg jämt, sover bra, orkar prestera 10 timmar i sträck utan problem, känner mig aldrig dåsig eller uppsvälld, är lyckligare och ser inte hur jag någonsin ska kunna gå tillbaka till mitt gamla liv? Grå och fet och olycklig. Självklart kommer jag äta en pizza igen, och dricka en kall öl. Oroa er inte...Men just nu, är det allt för konsten.


Fråga mig gärna saker, jag vet att ni undrar.

♥

Alltså. Det här med lediga dagar. Mitt i veckan. Är inte det något av det mest fantastiska någonsin? Min lediga dag gick i kärlekens tecken, då jag spenderade tiden med Valpen och var rosa och fnissig. Joggade massor gjorde jag också. Joggade.
Valpen försökte lära mig sitt nya spel, han kallar det "Diablo". Jag förstod inte mycket då de var svårt att urskilja fullständiga ord genom hans glädje-gråt-hulkande. Som jag förstod det så var det en gubbe med en bok som ramlade ner i ett hål som en ängel med eld gjort, och då skulle tjejen med kort hår laga boken. Typ. Hon hade ett svärd också. Eller en pinne, men det såg ut som ett svärd. En hatt med horn, eller fjädrar, minns inte.
Och en stor svart kompis. Och eld.
Därefter är det oklart, jag hittade en tråd på golvet som jag lekte med istället och tappade därför fokus. 
 
Ska eventuellt skriva en spelrecension om detta. Kan bli en hit.

Kollektivtrafik.

Idag, så som alla dagar, åkte jag framåt i livet med hjälp av Stockholms Lokaltrafik. I mitt fall är detta den gröna linjen Hagsätra-Hässelby Strand.

Åker med tåget som går 07:20 från Högdalen. Stämningen är lite hätsk, nästan lite purken. Känslan av måndag infinner sig. Alla tittar på personen närmast sig, med jag-ska-på-först i blicken. Någon har en Pressbyråmugg med själlöst morgonkaffe. Flera stycken står och bläddrar igenom det utbud av ond bråd död och bostadsannonser som Metro har att erbjuda. Någon sparkar ner en kapsyl på spåret. Själv snabbspolar jag igenom alla Spotifylistor och försöker räkna ut vilken plats, statistiskt sett, jag ska stå vid för att komma först in i vagnen. Som jag gör varje morgon.

Tåget kommer, är snabbt framme vid dörrarna. Väl inne tar jag till höger, där börjar min tågvagn-radar screena vagnen efter platser som troligast kommer ge mig mesta möjliga komfort under resan. Mission impossible. När jag åker brukar jag titta efter personer med korta ben. Korta ben innebär mer benutrymme för min giant-kropp. Men tiden är knapp, jag är som spermien i kollektivtrafikens ägg, måste hinna först!

Ratar tonårstjejen med tuggummifest i munnen, och den utländska mannen med bortgifte i blick (inget illa ment Mr. Bortgifte). Sätter mig mitt emot en lagom gammal tant som inte verkar vilja titta upp från boken hon intensivt läser. Harmlös. Skönt. Jag har enorma problem med Tittare. Tittare är de som man sitter mitt emot under en hel resa, och som man hela tiden känner, tittar på en. Vet ni vilka jag menar? Vad är det dom tittar på! Har jag sås på kinden? Hänger det en död fågel i mitt hår? Alla vet att om man inte sitter vid fönstret så läser man antigen reklamen i taket eller mycket noggrant googlar saker i sin Iphone. Det är en oskriven regel. Alla vet det.

Resan går relativt smärtfritt. Kan inte se spår av klotter eller tuggummikluttar någonstans. Någorlunda oryckig start och stoppsträcka, mången gång är detta vart de falerar. Jag brukar skämtsamt men ändå allvarligt referera till dessa tågförare som "Övningskörare". För att vara morgontrafik är doften i vagnen ändå skapligt trevlig. Ingen mobilpratare. Inga småbarn.

För att summera min upplevele i kollektivtrafiken så har jag ändå övervägande positivt betyg,

Jag ger den 3 av 5 toastersch.


Fullt godkänt.